Livet som bemanningssjuksköterska ger honom mer tid över
Till vänster: Jan-Roger på middag tillsammans med bemanningskollegor. Till höger: Jan-Roger på jobbet.
Narkossjuksköterskan Jan-Roger tröttnade på regionernas löften som inte infriades. Då sa han upp sig från sin fasta tjänst för att satsa fullt på bemanning. Nu gör han sitt fjärde år på en operationsavdelning med huvudsaklig placering på brännskadeintensiven (BRIVA).
Brännskadecentrum i Linköping är ett av två nationella högspecialiserade vårdenheter för svåra brännskador, olika sepsis (till exempel meningokock, streptokock) och hudavlossningssjukdomar (TEN=toxisk epidermal nekrolys). Patienter som kommer dit är i behov av avancerad sårbehandling och skickliga plastikkirurger. De har sådana smärtor att det krävs anestesi, inte bara för operationer, utan även för omläggningar av sår. Flertalet patienter återkommer och kräver anestesi flera gånger i veckan.
– Det är en speciell avdelning med det jobb vi gör här. Vi får chans att följa patienterna under en längre tid och det trivs jag med, berättar Jan-Roger.
Det vanligaste när man arbetar inom bemanning är att med jämna mellanrum byta avdelning och verksamhet, men Jan-Roger är inne på sitt fjärde år på samma operationsavdelning. Att han blivit kvar så länge är på grund av att han trivs så bra.
– Det är inte vanligt att man får chans att stanna så här länge på en avdelning, men jag har haft tur. Jag har sagt att jag stannar så länge jag får chans att vara på BRIVA då jag trivs så otroligt bra här. Både med arbetet och med all personal, säger han.
Jan-Roger tycker att det är synd att det ofta är de negativa delar med bemanning som lyfts i olika sammanhang. Själv ser han många positiva aspekter, både för sin egen och för verksamheternas skull.
– Det är kompetenshöjande. Dels får man själv chans att lära sig nya saker och se sådant som fungerar bra på andra avdelningar. Dels kan man dela med sig dit man kommer av goda exempel. Man får också erfarenheter att ta med sig tillbaka om man har en fast tjänst vid sidan om bemanning, säger han.
– Dessutom, att regionerna inte behöver betala sjuklöner, övertid eller andra omkostnader för bemanningspersonal och inte heller har personalansvaret, det nämner man inte, säger Jan-Roger.
Jan-Roger valde att gå över till bemanning i jakt på ett friare liv. Han ville ha en chans att själv kunna styra när, hur mycket och var han vill jobba. När han precis började som bemanningssköterska tyckte han att det livet var lite mer ensamt. Man befinner sig ofta på annan ort och har inte fasta kollegor, familj eller vänner nära. Då tycker han att kommunikationen med bemanningsbolaget var väldigt viktig.
– Innan man börjar med bemanning bör man se över sin livssituation. På grund av karensen behöver man ofta åka och jobba på annan ort till en början. Så har man mycket som binder en till sin hemort, till exempel barn eller intressen kanske man ska vänta lite med att ta steget, förklarar han.
Idag passar livet som bemanningssjuksköterska Jan-Roger perfekt. Han lägger sitt schema och väljer att arbeta när det passar honom bäst. På så sätt får han det bästa av två världar. Han får jobba med det han allra helst vill göra samtidigt som han får gott om tid över till att göra annat han gillar.
– Jag gillar att vara aktiv och göra saker. Det blir mycket konserter, golf och jag reser gärna utomlands. När jag jobbar på detta sätt finns det mer tid över till det roliga i livet, avslutar han.
Vill du veta mer om att jobba inom bemanning, läs mer här och skicka in din intresseanmälan.